juliastravel.blogg.se

En riktigt God Jul onskar jag er alla sa har lite i efterskott! Hoppas ni hade fina juldagar med mycket god julmat och gladje! Passar aven pa att onska er ett Gott Nytt Ar och hoppas att ni far ett trevligt nyarsfirande, aven det med god mat och gladje!

 

Jag firade jul i omgangar. Forra fredagen, 21a december, hade vi juluppvisning pa forskolan infor foraldrarna. Sjong tva sanger med barnen, en julsang och en alfabetssang. De var jatteduktiga allihopa, gjorde rorelserna och sjong med sa gott de kunde (ar ju lite distraherande med en hop foraldrar som star och tittar och tar kort, och bilder som visas bakom ryggen). Pa morgonen innan det hela borjade var det en valdigt upprymd stamning och barnen verkade skrattade och hade roligt. Bade barnen och vi larare njot av formiddagen, och aven foraldrarna verkade nojda och glada. Jag upptradde inte bara med barnen utan ocksa med de andra engelsklararna och nagra kinesiska larare. Vi sjong ’Rudolf med roda mulen’. Aldrig hade jag val trott att jag skulle sjunga infor sa manga manniskor tillsammans med enbart tre andra personer (for det var bara vi engelsklarare som sjong, de kinesiska lararna dansade). Det gick bra och detta var ju latt jamfort med mitt tidigare sangupptradande. Mandagen innan, den 16e december, var det sangtavling pa skolan och vi var med i forskolans kor och tavlade. Vi sjong tva sanger pa kinesiska, som tur var behovde vi utlandska larare enbart sjunga till en av dem. Dock sa fick vi ju da sjunga en vers ensamma, alltsa var vi aven da fyra personer som sjong ”solo” infor publik (en stor publik, som bestod av personal och elever pa campuset) och denna gangen var det pa kinesiska! Jag var saker pa att folk skulle skratta och att vi skulle skamma ut oss, med bara en person med bra sangrost och ingen som riktigt kan prata kinesiska. Var nervos som attan innan sa lattnaden var stor nar vi fick applader och hejarop nar vart ”solo” borjade. Det gjorde helt klart min dag och att jag tog mig igenom resten av upptradandet med ett leende pa lapparna, om an fortfarande ett nagot nervost sadant.

Pa kvallen, samma fredag, ordnade skolan julmiddag for alla engelsklarare plus nagra andra larare. Maten som serverades var liknande den vi fick vid Thanksgiving-middagen, den var i alla fall lika god. De bjod alltsa bland annat pa kalkon och skinka, och en del annat som jag inte riktigt vet vad det var, och saklart en del kinesiska mat i form av ris och nudlar. Under kvallen ordnades det julklappslek. Det gick till sa att de som hade tagit med sig en present lamnade den och sen under kvallens gang fick nagon da och da ga och valja ett paket ur hogen. Liv och jag lamnade ett paket tillsammans och fick alltsa ett paket tillsammans. Tack vare Livs kloka val fick vi choklad! Riktigt fina, goda chokladpraliner!

Pa eftermiddagen lordagen, den 22e, akte vi till en kompis pa andra sidan av Peking. Vi akte buss, tunnelbana och slutligen buss igen for att ta oss dit. Vilket den dagen, pga mycket trafik, tog oss fyra timmar. Fyra timmar! Och vi var fortfarande kvar i samma stad. Visserligen i utkanten, men anda. Nar jag tanker pa hur langt jag hade kommit pa den tiden hemma i Sverige kanns det helt galet. Vi kom i alla fall fram tillslut och fick firat lite jul tillsammans med vanner. Vi at kottbullar som jag hade med mig, tillsammans med kinesisk hamtmat. Vi drack glogg och at pepparkakor och godis. Jag var orolig att gloggen inte skulle vara god, jag har ju aldrig testat Ikeas egna innan, men det hade jag inte behovt vara. Den smakade i princip som vanligt. Riktigt god! Luktade verkligen jul. Forutom att ata sa pratade vi. Om allt mellan himmel och jord. Langt in pa natten och till sent pa eftermiddagen pa sondagen. Det var en jattebra helg.

Julafton jobbade vi som vanligt. Pa kvallen firade jag och Liv med att ata lite gott, och skypa med vara respektive familjer. Trots att det inte fungerade speciellt bra, jag kunde hora min familj men de kunde inte hora mig, sa var det anda jattetrevligt att hora allas roster och fa vara med lite pa julafton. Pa juldagen bjod Liv och jag barnen och de andra lararna pa pepparkakor fran Ikea. Reaktionerna var olika. Nagra barn tyckte om dem och nagra tog bara nagon enstaka tugga innan de lade infran sig pepparkakan och gick for att leka istallet. Pa kvallen skypade jag med mina foraldrar och syskon igen. Det var forsta gangen det fungerade riktigt bra, aven med video, med min bror. Forsta gangen vi har kunnat ha ett riktigt, langt samtal om allt mojligt, sedan jag kom till Kina. Det var underbart!

Det var helt klart en annorlunda jul. Har haft lite julkansla, tack vare att jag lyssnat mycket pa julmusik och for att vi haft julpynt pa jobbet och hemma, men det har anda inte riktigt kants som jul. Det ar nog delvis darfor det ar svart att forsta att det ar 31a december idag, nyarsafton. Tanker ofta pa hur olika tiden uppfattas och hur svart det ar att greppa vad det ar. Nar jag tankte pa denna resan innan jag akte sa tankte jag hela tiden ”ett halvar, det ar lange, jag kommer hinna med sa mycket” och nu ar det bara tva veckor tills jag har jobbat klart. Tiden har sprungit ivag. Det har gatt jattefort. Samtidigt som det kanns som en evighet sedan jag sa hejda till mamma och pappa pa flygplatsen. Aven forsta manaden, och min resa till Inre Mongoliet, kanns som om de var sa lange sedan. Ja, tiden ar nagonting lustigt. Det ar verkligen som min kloka mormor sa, nar man tanker framat sa kanns saker sa avlagsna och sedan plotsligt ar de bakom en.