Mandagen 1 oktober, Kinas nationaldag, gick vi, ett gang pa nio personer till en japansk restaurang. Vi satt i en halvcirkel runt en sorts stor stekplatta dar maten tillagades allt eftersom och vi satt och tittade pa och at. Det var fantastiskt god mat! Vi borjade med fisk, sedan var det kott och gronsaker och mer fisk och mer kott och mer gronsaker. Allt som sagt otroligt gott!. Det var riktigt harligt att bara kunna sitta dar och ata och ata. Det kandes som om det aldrig tog slut, mat med fantastiska smaker som precis blivit tillagad blev upplagda pa vara tallrikar direkt fran stekytan och det var bara att ata och njuta. Vilket vi verkligen gjorde!

Till efterratt at vi flamberad ananas, som ocksa tillagades mitt framfor oss i en stor eldflamma, och glass som kvickt varmdes pa stekytan innan det tillsammans lades upp pa tallriken. Detta ats sedan med pinnar. Under detta glassaventyr tankte jag pa dig kara glasstokiga syster. Att ata glass med pinnar var for mig da nagot helt nytt. Det gallde att ata snabbt innan glassen smalte bort, for att ata smalt glass med sked ar en sak, att ata det med pinnar en helt annan.

Nu har jag aven testat att ata tarta med pinnar. Forra fredagen var det en tjej som var med pa resan till Inre Mongoliet som fyllde ar (mer om den resan kommer i ett senare inlagg). Vi som annu inte rest tillbaka till Peking at tarta tillsammans. I brist pa skedar och nanting att dela tartan med lyckades vi i alla fall fa tag pa atpinnar, sa dar satt vi i hotell-loungen och delade och at var tarta med pinnar. En valdigt god tarta och en valdigt speciell upplevelse.

 

3 kommentarer

Syster

14 Oct 2012 13:19

Låter verkligen smaskigt! Nä, inte ens jag har ätit glass med pinnar (bara glass PÅ pinnne...) men jag kan tänka att det var lite klurigt, hoppas att det var gott! KRAM

Kickit

14 Oct 2012 21:12

Låter gott och svårt.
Du kommer att vara en mästare på att äta med pinnar efter detta!

Moster L

20 Oct 2012 10:04

Chop sticks - the lifestyle!
Vi har en exclusive japansk sushi restaurant här på Norra vägen. Men den framstår numera som ett litet enkelt gatukök jämfört med den japanska restaurangen du varit på. Det lät väldigt gott. Det är nog bara pinnarna som är den gemensamma nämnaren där och här.

Kommentera

Publiceras ej